Ögats bildkvalitet och utveckling av närsynthet hos barn
Just nu pågår den första forskningsstudien i Sverige om hur uppkomsten av närsynthet påverkas av bilden på näthinnan. I studien följs synutvecklingen hos normalseende och närsynta barn i åldrarna 6–15 år.
Forskningen är ett samarbete mellan KTH, KI och MIUN och finansieras av Vetenskapsrådet (2019-05354 and 2023-05428), med stöd även från Kronprinsessan Margaretas Arbetsnämnd för synskadade (2022-042), Ögonfonden, samt KK-stiftelsen (20200208 01H) och Synsam genom Nationella forskarskolan inom hälsoinnovation. Mätningarna utförs på “Eye Centre of Excellence”, Eugeniavägen 12 i Solna.
Närsynthet är idag det vanligaste synfelet och antalet närsynta barn och ungdomar ökar kraftigt i stora delar av världen. WHO uppskattar att ca 50 % av befolkningen kommer vara närsynta år 2050 om ingen effektiv behandling snart tas fram. I Sverige har det bara utförts några få forskningsstudier om närsynthet, men de som gjorts visar att förekomsten ökar även här. Det är viktigt att fånga upp utvecklingen av närsynthet hos barn tidigt eftersom det medför vissa risker att bli mer närsynt över tid när ögat växer och näthinnan blir tunnare.
Vi forskar om hur uppkomsten av närsynthet samverkar med ögats optiska fel och hur olika optiska korrektioner påverkar detta. De senaste åren har det kommit flera optiska behandlingsformer på marknaden som bromsar närsynthetsutvecklingen. Behandlingarna har visat sig vara effektiva i andra delar av världen men har ännu inte studerats i Sverige. I vår studie följer vi både barn med och utan optisk närsynthetsbehandling (myopikontroll med glasögon eller kontaktlinser) i upp till åtta år för att förstå varför vissa barn blir närsynta och andra inte, samt varför effekten av optiska närsynthetsbehandlingar varierar mellan olika personer. Målet är att minska förekomsten av närsynthet genom att utveckla instrument och rutiner för att i ett tidigt stadium hitta barn som riskerar att utveckla stor närsynthet och ge en individanpassad behandling.
Vi har avslutat rekryteringen av forskningspersoner som inte använder optisk närsynthetsbehandling och håller nu på med det första året av uppföljningsmätningar.
Vi är dock fortsatt intresserade av att mäta på nya barn som ska påbörja optisk närsynthetsbehandling - kontakta annacaisa.soderberg@miun.se ifall du och ditt barn vill vara med i studien!
Resultaten från det första årets mätningar har skickats in till vetenskapliga konferenser, och flera vetenskapliga publikationer håller på att förberedas.
Resultat från basrekryteringen
Totalt inkluderades 33 barn i studiens basrekrytering. Åldersspannet var 6–11 år, med en medelålder på 8,2 år. De flesta av barnen hade inget synfel, endast fem stycken kunde klassas som närsynta.
I vår studie mätte vi ögats optiska bildkvalitet i det centrala synfältet och det perifera (25° nasalt eller temporalt) samtidigt med en unik dubbel vågfrontssensor. Från detta beräknade vi den relativa perifera refraktionen (RPR), d.v.s. om barnen var relativt mer närsynta eller översynta i periferin, jämfört med deras synfel centralt. Detta eftersom djurstudier visat att RPR kan påverka ögats tillväxt, där mer positiv (översynt) RPR är kopplat till mer närsynthet. Våra resultat visade att RPR varierade mer i det nasala synfältet än det temporala, och att RPR blev markant mer negativ (mer relativt närsynt) i det nasala synfältet när barnen tittade på nära håll än på långt håll. Däremot blev RPR lite mer positiv (översynt) i det temporala synfältet när barnen tittade på nära håll. Eftersom närarbete är kopplat till närsynthet, skulle detta kunna innebära att det temporala synfältet påverkar ögats tillväxt mer än det nasala. Dessa resultat har presenterats på konferensen VPO 2024 i Wrocław, Polen under hösten 2024.
Vi analyserade också hur stort skärpedjupet är i periferin, eftersom optisk myopikontroll (närsynthetsbehandling med glasögon eller kontaktlinser) ofta bygger på att inducera någon typ av multifokalitet. Vi såg att 12 av barnen hade ett stort skärpedjup med en ”naturlig” multifokalitet i periferin, framförallt när pupillerna var stora. Dessa resultat kommer att presenteras på konferensen ARVO 2025 i Salt Lake City, Utah, USA i maj 2025.
