Till innehåll på sidan

Nytt nationellt forskningscenter för kvantteknologi

Publicerad 2017-12-07

Nu är det klart att Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW) finansierar ett nytt forskningscentrum som KTH är en del av. Chalmers står som koordinator för centret som har ytterligare två noder, en på KTH och en vid Lunds Universitet. Forskarna ska arbeta med kvantteknologi och centrets totala budget är 950 miljoner kronor över en tioårsperiod.

Det nya centret för kvantteknologi kommer att heta Wallenberg Center for Quantum Technology, förkortat WACQT. På svenska blir det Wallenbergcentret för kvantteknologi.

Satsningen är av samma typ som KAW tidigare finaniserat, exempelvis Wallenberg Wood Science Center och Wallenberg Autonomous Systems and Software Program (WASP).

Enligt Gunnar Björk, professor i fotonik på KTH, bedöms centret att bli en av Sveriges största enskilda forskningssatsningar på senare år. 600 miljoner kronor kommer från KAW, och matchande anslag från industri och universiteten ger centret en total budget är 950 miljoner kronor över en tioårsperiod.

– Centret kommer att ha tre inriktningar. Kvantdatorer, kvantsensorer och kvantkommunikation. Kommunikationsdelen kommer jag och KTH att vara koordinator för medan Chalmers koordinerar datorerna och Lund sensorerna, berättar Gunnar Björk.

Kvantdatorer är sedan tidigare ett förhållandevis välbeskrivet område, men vad är kvantsensorer?

Den svenska kvantdatorn byggs av supraledande kvantbitar, elektriska kretsar på ett mikrochip som försätter enstaka fotoner i kvanttillstånd. Att koppla ihop många kvantbitar är relativt lätt, men att ha kontroll på kvanttillstånd och fel är svårt. Foto: Chalmers.

– Med dessa sensorer kan man exempelvis mäta gravitation. I de flesta större städer finns det både rör, ledningar och tunnlar, men alla dessa är inte utmärkta på kartor.

Den svenska kvantdatorn byggs av supraledande kvantbitar, elektriska kretsar på ett mikrochip som försätter enstaka fotoner i kvanttillstånd. Att koppla ihop många kvantbitar är relativt lätt, men att ha kontroll på kvanttillstånd och fel är svårt. Foto: Chalmers.

Ibland fungerar det att gräva hål eller använda ytradar för att undersöka vad som finns i marken, men ytradar når inte särskilt långt och att gräva kan vara direkt olämpligt. Då kan man undersöka gravitationen som påverkas av så väl hål som metaller. Denna påverkan är ytterst liten, men där kan känsliga kvantsensorer upptäcka täthetsskillnader i marken som lokalt påverkar gravitationen.

När det kommer till kvantkommunikation, den del i satsningen som Gunnar Björk ansvarar för, så handlar det inte om att ändra på mediet i sig. Även i fortsättningen kommer kommunikationen att ske över optiska fibrer och radiovågor.

– Vi kommer att arbeta med kryptering, för att se till att hålla information hemlig. Dagens teknik för kryptering bygger på antaganden som matematiskt ännu inte låtit sig bevisas eller motbevisas, morgondagens kvantkryptering baserar istället på fysik som kan verifieras. Fysiska kvantsystem kan varken mätas eller kopieras utan att det märks. Försöker man få åtkomst till informationen så ändras den.

Ur ett samhällsperspektiv ligger det nationella centret bra i tiden, enligt Gunnar Björk. Kvantteknologi har länge, allt sedan den föddes på 1930-talet, varit teori och tankeexperiment. I början av 1990-talet började tekniken komma ikapp och man började kunna göra de experiment som man tidigare bara hade spekulerat om. Nu är det dags att börja överföra teknologi från universiteten till industrin.

– Kvantkryptering kommer att vara exklusiv och dyr till en början, och främst vara till för branscher som bank och finans, vården, försäkringsbolag och försvaret. Kvantsensorer å sin sida behöver inte vara så dyra och knepiga, och passar mindre företag. Kvantdatorer passar läkemedelsindustrin och liknande branscher där det finns komplexa optimeringsproblem. Exempelvis för att finna minsta möjliga energimängd för att två molekyler ska binda till varandra.

Gunnar Björk tillägger att även transportforskning och datortrafik över nätverk skulle kunna optimeras med hjälp av kvantdatorer.

På sikt kommer sannolikt delar av Wallenbergcentret för kvantteknologi att växa ihop med en annan satsning KAW gör på artificiell intelligens, AI.

– Forskarna vill gärna att kvantdatorer blir självlärande. Så den delen av AI är största intresse. 

Då Wallenbergcentret för kvantteknologi är ett nationellt centrum så kommer fler universitet och forskningspartner än KTH, Chalmers och Lund att arbeta inom ramen för satsningen.

Text och bild: Peter Ardell

Källa: www.kth.se/aktuellt/nyheter/nytt-nationellt-forskningscenter-for-kvantteknologi-1.773609

Innehållsansvarig:service@aphys.kth.se
Tillhör: Institutionen för Tillämpad fysik
Senast ändrad: 2017-12-07